Jag skakar, oavbrutet. Helst av allt vill jag bara spy eller göra något annat som gör att jag får utlopp för mina känslor. Men det gör jag inte. Jag tar tjuren vid hornen och lättar på hela mitt hjärta för en gångs skull. Jag sparar inte på krutet, jag slänger ut mig allt. Nu får det bära eller brista. Det är slut på spelet, det ska inte spelas längre. Det är löjligt, missvisande och bara otroligt jävla tidskrävande.
I'll make it
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar