Måndag, tråkiga jävla måndag!

Skolveckan har dragit igång igen och vem är lyckligare för det än jag? Förhoppningsvis ganska många, om inte måste jag säga att jag lider med alla lärare och rektorer och andra människor som jobbar med att ungdomar ska trivas och ha det kul i skolan. Trivs gör jag, över förväntan faktiskt. Men kul skulle jag inte påstå att jag har. Nya klassen känns bra och idag hade jag ett, för mig, helt nytt ämne - Företagsekonomi hette det om jag inte är helt ute och cyklar. Ganska så roligt var det i alla fall! Mycket roligare än att sitta och läsa om olika sorters djurs härkomst och allt annat tråkigt.

När jag kom hem från skolan slocknade jag framför tvn. Kunde inte sova i natt så det var behövligt att få sig en sovstund! Hoppas jag kan somna inatt nu bara. Har en förmåga att somna som en stock efter att jag fällt några tårar så det lär ju verkligen inte bli några problem ikväll.. Jag önskar verkligen att jag kunde slänga ur mig en hatisk text om dig här. Jag önskar jag kunde skriva om hur ledsen du gö mig och hur mycket jag önskar att jag aldrig mer kommer se dig. Det är så jag borde känna. Men hur ledsen jag än är och hur många tårar jag än fäller då ingen kan se mig så kommer jag aldrig kunna skriva något dumt om dig. Det finns en sida inom mig som bara väntar på att få skrika åt dig att du är en jävla skit som bara gör si och så och tänker si och så. Men den andra halvan av mig tystar ner allt sådant och tycker inte att det är värt det. Innerst inne så vet vi ju hur jag känner så varför säga något annat? Möjligvis för min egen skull, för att jag tillslut kommer att övertala mig själv om att detta kommer gå över, att jag kommer släppa allt so har med dig och göra och bara gå vidare. Hur jag än vrider och vänder på allt så kommer jag inte fram till ett endaste dugg.

Det är dags att bli riktigt jävla självisk när det kommer till detta. Jag har spenderat tillräckligt med tid till att vänta på dig, tillräckligt med tid till att sitta vid datorn och vänta på att du ska logga in på msn eller skicka ett sms. Det är så ur löjligt! När blev jag en sådan här känslosam mes?! Det värsta är att den enda som förlorar på detta är jag själv. Jag förlorar så stort på det genom att jag inte kan sova på nätterna, jag kan periodvis inte äta och jag kan inte sluta tänka på allt du sagt och alla minnen du gett mig.

Hur som helst så finns det inget man kan göra och det är bara att gilla läget. Så det är det jag ska försöka göra nu.

Dressed like this:



Pyamas och sängen! Det är så det får bli.