Skolfoto..

Man går upp en halvtimma tidigare än vad man skulle gjort i vanliga fall, man tar sig en extra lång dusch och schamponerar håret en extra gång för att man är helt säker på att det ska se så himla mycket bättre ut - har man lite tid över gör man även en inpackning på håret för att få den där extra lystern som man vanligtvis bara har när man är nyklippt. Man blåser håret och tar cirka 100 extra drag med plattången bara för att det ska hålla sig riktigt platt och efter det tar man massvis med spray för att håret ska hålla sig platt utomhus. Man klär sig i något man tycker är snyggt och sedan är det dags... För att inte smutsa ner kläderna eller för att inte förstöra frisyren så tar man sig till skolan på ett väldigt försiktigt vis, helst ser man att man blir körd dit.

Innan fotograferingen får man höra allas önskemål om vem som vill sitta, vem som vill stå, vem som vill synas mest och stå i mitten och vem som absolut inte vill stå i mitten. Men som alltid är det endå fotografen som bestämmer vilket gör att många drar en suck av missnöjdhet då dem inte får stå eller sitta exakt där de vill. Sedan är det dags för ett väldans tjat från fotografen - du där, vänd lite på huvudet åt höger! och du där, du ska le! Var glada nu allihopa, ni måste LEEEE!
Så ler alla ett fånigt litet falskt leende och så är det dags för det stora ögonblicket då fotografen trycket på knappen och vips så är fotot taget! Då var det färdigt! Årets stooora bild som alla på skolan kommer att se, och säkert även vänner till folk på skolan, och föräldrar till folk på skolan! PANIK!

Två (?) månader senare får man ett kuvert i brevlådan som är addresserat till sitt egna namn och man blir liksom helt pirrig i magen. Man springer in och river upp kuvertet, först vågar man inte riktigt titta men tillslut tar man mod till sig. De första sekundrarna spenderar man åt att försöka hitta sig själv på bilden och när man väl gjorde det utbrister man "FAAAAN VA DÅLIG JAG BLEV!!!"

Jag är nästan säker på att det är ungefär såhär i de flesta fallen. Kanske inte bland killarna, de går bara upp ur sängen, drar några tag igenom håret (om ens det) och sedan ställer dem sig framför kameran och bryr sig inte ett piss om hur det blir. Men alla vi tjejer tycker detta är något så himla viktigt så det finns inte... Varje år är det samma sak - man gör sig i ordning en massa innan fotot och när det väl kommer hem i brevlådan blir man alltid lika missnöjd.
Endast EN gång har annorlunda skett. Jag minns när jag var hemma hos en kompis för flera år sedan och samma dag fick hon sitt skolfoto hemskickat. Hon rev upp kuvertet och sedan utbröt ett himla liv! Hon började skutta runt och tjoa och ha sig. Jag fattade ingenting, absolut ingenting! Sedan skriker hon "faaaan va bra jag blev! Helt otroligt va bra det blev!" Jag blev helt chockad. Det är första och enda gången jag varit med om att någon blivit så glad över ett skolfoto. Men det är ju posotivt att man reagerar så, missförstå mig inte. Synd bara att inte fler reagerar så.

Får väl se hur jag reagerar om cirka två månader när jag får mitt kuvert hemmskickat!

Nog om det. Idag efter skolfotot gick jag och Gurpan till McDonalds för att äta med Isak och Alex. Mycket trevligt. Var ett himla tag sedan man såg dem. Jag och isak pratade lite om min blogg och han sa att det inte gick att kommentera om man inte var medlem på blogspot.
Isak, jag har ändrat mina inställningar nu så det är bara att komentera!

Dags att rusa! Ska till Jesper och dricka kaffe och kolla film. Han blir sur om jag inte skyndar mig.

Puss på er!