måndag 26 oktober 2009

Redo för vuxenlivet!

Oj! Jag är helt slut. De senaste tjugo minuterna har jag pysslar med något som säkert kommer få en och annan att ramla av stolen ;)

Med tanke på att alla andra i min familj inte är hemma nu för tiden. Pappa jobbar kväll idag och mamma är på gymmet och kommer inte hem på ett jäkla tag. Lilla syster är ute och gör säkert ett och annat hon inte borde... Men hur som helst är jag hemma och det är KALLT inne! Fram tills för tjugo minuter sedan låg jag i soffan under en filt och huttrade. Men jag bestämde mig istället för att göra någonting åt saken - nämligen tända en liten brasa. Så jag drog på mig stövlarna och traskade ut i vedboden för att fylla vedkorgen med ved. För det första var jag rädd när jag traskade ut till boden då det var kolsvart ute! För det andra var jag rädd när jag väl kommit in i boden för att plocka ved... Det kan ju faktiskt finnas råttor eller möss boende bland allt bråte! Jag vet inte hur jag skulle reagera om jag fick syn på en mus, eller råtta för den delen! Förmodligen skulle jag skrika så högt att det skulle höras över hela torslanda och sedan skulle jag nog sprungit det snabbaste jag bara kan för att gömma mig på något säkert ställe - för sådana där små gnagare är ju såååå farliga! Nej, jag vet att dem inte är det. Men jag är så fruktansvärt rädd för dem ändå! Hellre trampa på en huggorm än stå öga mot öga med en råtta.
Hur som helst såg jag inget av det och kunde andas ut när jag väl kommit in i mitt trygga hus igen efter att ha kämpat som bara den för att få in en tung jävla korg med massa ved. Jag hoppas verkligen inte grannarna såg mig..

Nu sitter jag i soffan och myser framför en brinnande brasa. Jag tror faktiskt att jag är redo för vuxenlivet så som jag hållt på de senaste dagarna. Damsugit, lagat mat, tänt brasa, tvättat, satt på diskmaskinen osv! Jag är faktiskt fullt kapabel till att klara mig själv. Tro det eller ej! ;)

Egentligen har jag tusen saker att ordna med inför min och Lisas Stockholmsresa i morgon. Men alla kläder jag ska ha med mig hänger på tork så det blir lite svårt att packa just nu. Så jag får sitta i soffan en stund till och vänta på att det ska torka! Sedan får det bli en tidig kväll.. Lisa och hennes mamma kommer och hämtar mig klockan sju i morgon bitti. Hennes mamma ska släppa av oss vid tåget som går klockan åtta.

Idag har jag för övrigt varit inne i stan och köpt mig en kabel till min mobil. Fanskapet till telefon har inte normalstort hörlureintag så jag var tvungen att köpa en kabel för att sedan kunna ha vanliga hörlurar... Efter detta inköp åkte jag snabbt tillbaka till torslanda igen och träffade Felicia. Satt och snackade i några timmar om allt möjligt! :)<3 Bästa vänner är väldigt bra att ha!

Dags att lägga in en vedpinne i spisen!

L

Den rätta

Jag börjar fundera på om jag någonsin kommer kunna nöja mig. Om jag kommer kunna känna att såhär vill jag leva resten av mitt liv, eller åtminstone några år.. Egentligen borde jag vara säker på min sak, säker på att det kommer jag visst klara av. Men min omgivning har fått mig att tveka. Jag tror att folk tänker "Kommer hon någonsin träffa någon som hon håller fast vid?"

Mitt svar är från början helt hundraprocentigt enkelt. Ja, klart jag kommer!
Men det klart att jag börjar tveka när andra människor tvekar på mig. Den dagen jag träffar en kille som jag kan känna mig helt trygg med, en kille som jag låter komma mig nära och som bryr sig. Den dagen kommer jag att hålla mig fast. Kanske har jag redan träffat honom. Kanske inte. Men egentligen, vem bryr sig? Jag är bara sjutton år. Jag har hela livet framför mig. Innan jag träffar någon som jag verkligen kommer älska och som jag verkligen kommer vilja spendera hela mitt liv med kommer jag göra misstag. Det bara är så. Eller, jag skulle kanske inte kalla det misstag. Det är väl helt normalt att man umgås med någon ett tag och sedan inser man att detta inte alls var rätt. Eller så känns det helt rätt och man svävar på moln och helt plötsligt landar man på marken av en duns och vaknar upp av att det inte alls känns lika rätt för den andra.
Man kan inte träffa "Mr. Right" på en gång. Det tar tid, det tar år, det kan ta decennier eller så träffar man honom aldrig... Man kan aldrig veta.

Det finns bara en som jag känt mig 100 procent säker med. Han fick mig att känna mig säker i mig själv. Han kunde röra vid mig utan att jag frös till is och tänkte saker som: ta inte på mig där, jag är fet där osv osv. När någon kan få en att känna sig till freds med sig själv på det viset är det verkligen något alldeles speciellt. Det finns inga ord för det. Jag tror (och hoppas) inte att bara en person kommer kunna få mig att känna så. Men för att jag ska kunna finna ro i ett förhållande MÅSTE han få mig att känna så.

Ingen är perfekt och man kommer alltid finna vissa fel på vem man än träffar, det är självklart. Men vem har inte någon gång tänkt saker som, Han är för ung, för gammal, för tjock, för smal, för lång eller för kort? Vem har inte någon gång äcklats av en killes hemska humor eller skratt? Men å andra sidan, vem har inte någon gång kännt sig totalt överlycklig i någons sällskap och tyckt att personen är helt perfekt. Hans humor är precis som min, han ser skit bra ut och han luktar gott. Men sedan efter ett tag hittar man något man stör sig på. Det kan vara något litet, såsom att hans tånaglar är för långa eller att hans kläder är fula. Alltid kommer man hitta något som inte är bra. Men man måste lära sig att leva med bristerna och istället fokusera på det som är bra. Så länge man trivs ihop och att man känner tryggheten till varandra så ska man vara väldigt lycklig!

Detta är min syn på lycklig kärlek.

Sov gott!

L

lördag 24 oktober 2009

Matvrak!?

Nu har jag kommit hem från farmor och farfar. Blev inte att jag var där så länge. Kom på eftermiddagen igår och åkte hem efter frukosten i morse. Hade massa att göra här hemma så hade lite riktigt tid att vara där.
Tog tåget hem i morse. Det var ingen rolig resa kan jag säga. Efter att inte ha sovit så mycket i natt då jag sov i samma rum som farmor som snarkade som bara den tänkte jag att jag kunde ta igen mig på tåget.. Men icke! Jag satte mig i fel vagn märkte jag ganska så fort. En unge satt framför mig och tjatade med sin farmor hela vägen till Göteborg. Hon var inte tyst en minut! Jag var inte på humör för att lyssna på en 3 årings synpunkter på pyramider, Afrika och allt annat mellan himmel och jord. När hon högt och tydligt började sjunga en sång på engelska trodde jag att jag skulle bli tokig. Men jag klarade det!

Igår kväll när Martin äntligen kom hem från sitt gym åkte vi hem till honom med en hel påse med godsaker som farmor köpt. Vi mölade först i oss en påse chips, sedan proppade vi i oss revben och efter det damsugare och godis. Jag tänkte att jag inte skulle äta något mer på hela veckan då jag åt så mycket igår. Men idag när jag kom hem sa pappa att jag och Frida skulle åka bort till pizzerian och köpa oss en pizza. Väl hemma igen slängde jag i mig HALVA pizzan på mindre än tio minuter. Jag tror det är fel på mig! Allvarligt fel också.. Usch! Fast å andra sidan har jag städat massvis nu på dagen och jag har hört att damsugaren kan göra att man gör sig av med några hekton!

Ikväll ska jag kolla film med Felicia och Johan. Men innan dess ska jag käka middag med mamma, pappa och Maria... Som sagt, en jävla massa ätande.

Om du känner någon som behöver gå upp i vikt - säg till mig så skickar vi upp personen till min farmor i några dagar. Jag lovar att det funkar!

L

fredag 23 oktober 2009

Ett litet ensamt troll i skogen!

Ja, det är ungefär vad jag känner mig som just nu, ett litet ensamt troll i skogen! Jag har varit sjuk de två senaste dagarna och bestämde mig därför för att åka hem till min farmor och farfar som bor ute i skogen utanför Stenungsund.

Farmor och farfar skulle iväg på party ikväll så just nu sitter jag ensam hemma hos dom och väntar på att pappas bror Martin ska komma och hämta mig. Han är just nu på gymmet den grisen ;) Och här får jag sitta ensam och skrämma upp mig själv.
Jag har någon konstig reflex att när ett hus är i en viss storlek så blir jag jätte nojjig av att vara ensam i det. Detta huset är ett exempel. Det är inte överdrivet stort men det finns masssa små rum och skrymslen överallt att jag blir helt paranoid och tror att det ska gömma sig ett spöke bakom nästa hörn typ.. Det är lite jobbigt. Jag hoppas verkligen att Martin kommer snart!

Men jag har varit med om mycket mycket värre i ett annat hus. Mina grannar (dem är som min mormor och morfar) har en gammal ombyggd tågstation på österlen i Skåne där dom bor för det mesta. En gång när jag var där så skulle jag vara ensam på stationen fram tills 01:00 på kvällen då dem skulle på någon tillställning. Huset är cirka 300 kvadratmeter stort plus att tomten är gigantisk och de närmsta grannarna bor typ tre km bort. Gissa om jag var skräckslagen när mörkret lade sig och jag kunde höra alla olika sorters djur utanför! Som grädde på moset spökar det PÅ RIKTIGT i huset. Jag satt ihop tryckt i soffan på övervåningen och trappan var cirka fem meter ifrån mig. Hela tiden lät det som någon var påväg upp för trappan. Och hundskrället jag hade med mig i huset gick och gömde sig på toaletten så där satt jag ensam och övergiven helt skräckslagen! Efter denna incident har jag alltid gjort klart för mig att dem inte kommer lämna mig ensam i det huset en minut när jag åker dit.

Martin har forfarande inte kommit hem och jag som läängtar efter alla godsaker farmor köppt till mig och Martin som vi ska ha ikväll när vi är emsamma. Snacka om att skämma bort oss säger jag bara! Tidigare under dagen när jag pratade med henne på telefon frågade hon mig om jag ville ha något godis ikväll när jag kom. Jag sa att det var ganska lugnt men att hon gärna fick köpa en liten chokladmit åt mig. När jag kom hit hade hon köpt revben, potatismos, chips, damsugare, kanelbullar, godis, naturgodis, choklad och maaassa annat gott så som vindruvor.

Nu kom martin! Frossa dags!

ha en fin kväll, det ska jag!

onsdag 21 oktober 2009

Sarahs hemkomst!

Idag har varit en jättemysig dag. Hade satt klockan på 06:00 men var helt slut när jag vaknade av alarmet att jag ställde om den och sov i ytterligare två timmar. SKÖNT! Väl framme i skolan får vi reda på att två av dagens fyra lektioner är inställda. Men då den första och sista lektionen på dagen inte var inställda fick vi ändå vara i skolan mellan tio och halv fem. Men slapp dag som fan. Drog in till stan och åt thaimat som Gurpans mamma bjöd på. Sedan drog vi tillbaka till skolan och såg film och lite sådant.

Efter skolan åkte jag till Mölndal. Åkte hem till min kompis Sarahs mamma, Carina. Jag skulle nämligen åka med Carina och David (Sarahs bror) till Landvetter för att hämta upp Sarah som i två månader varit ute och seglat omkring i Europa med skolan. Detta var ett kärt återseende kan jag lova! Några tårar rann på min kind av lycka av att få krama henne igen! Men mellan det att jag kom till Carina och tills dess att vi skulle åka till Landvetter flygplats var det några timmar som skulle spenderas. Carina bjöd på kaffe och mackor (med julskinka! Mums!!!) och vi satt och pratade om exakt allt möjligt i över två timmar. Jätte mysigt! Jag fullkomligt äääälskar Sarahs mamma. Hon är hur underbar som helst. Går att prata med henne om exakt allt. Och likheten mellan henne och Sarah är fruktansvärt stor! Nästa år när Sarah åker iväg på en långresa igen så ska jag nog faktiskt umgås lite mer med Carina , då känns det som man har Sarah med sig i alla fall ;)

Det var i alla fall otroligt skönt att se Sarah igen. Klar man har oroat sig när man läst om stormar dom varit mitt inne i och så vidare. Det var en lättnad att se henne vara precis som förrut.





När jag och Gurpan var inne i stan idag gick vi in på Peak och fann denna jackan som vi båda föll för. Den var skit tuff och materialet var något av det goaste jag kännt. Tänkt dig dun fast hundra gånger mjukare. Okej, det var dun men en väldigt speciell variant av dun. Denna jackan kan bli min för 4000 kronor. Känns rätt ovärt att lägga så mycket på en jacka (tror mina föräldrar delar min åsikt på den punkten;)) så det får nog bli att jag äger denna jacka i mina drömmar. Det negativa med den var att om man haft på sig den och sedan tagit av sig den och därefter tagit i något som leder ström så kan jag garantera sig att man får små stötar! Detta var jag och gurpan med om några gånger när vi testade jackan och det var ganska irriterande.

Nu är det sova! Puss och godnatt

måndag 19 oktober 2009

Panikångest

Jaha, nu gick det visst någon dag utan att jag skrivit. Kanske detta beror på att jag mått väldigt bra de senaste dagarna och att jag varit till freds med omgivningen. För mig är det nämligen lättast att skriva när jag är irriterad, sårad, arg eller ledsen. Det är då jag behöver skriva av mig. Det är då jag skriver en lång jävla text som jag egentligen inte väntar mig att någon läser. Men jag skriver den inte för din skull utan för min. För att skriva av mig lite tankar utan att behöva PRATA om dem. Det är ungefär det som kommer ske under resten av meningarna i detta inlägg, för denna dagen har varit förbannat jävla irriterande.

Jag kom på mig själv med att vara på väg att få ett sammanbrott för en stund sedan när jag stod i duschen. Jag kom på mig själv med att inte andas! Visst, det klart att jag andades, annars hade jag nog inte legat i sängen och skrivit detta nu. Men det var en hysterisk andning, ungefär som man kan se på tv när tjejer ska föda barn och dom liksom andas små korta snabba andningar. Liksom som om man har panik. Har haft panikångest tidigare så det var väl något liknande som kom igen.
Jag var tvungen att sätta mig ner på golvet och endast fokusera på att andas normalt. Detta på grund av att denna kvällen inte blev precis som jag velat.
Det funkar inte att ni lever kvar i dåtiden! Ni måste fatta att jag förändrats. Jag är inte den där jätteduktiga skolgillande tjejen längre. Jag är LESS. Men jag är samtidigt så fruktansvärt stolt över mig själv. Jag ska vara glad över att ens kommit in på ett gymnasium efter de tuffa åren jag gått igenom. Jag ska vara glad att jag ens lever och inte tog död på mig själv av de sjuka ideal jag levde efter. Men ni, ni fattar verkligen inte det. Ni vill tro att jag är exakt den människan jag var innan jag blev sjuk. Den duktiga tjejen med topp betyg i allt. JAG ÄR INTE HON LÄNGRE! fatta det. Den tjejen försvann i samma stund som den tjejen blev sjuk och låg hemma hälften av skoltiden och därför missade hur mycket som helst. Den tjejen dog då, hon finns inte kvar längre. Poff! Där var hon borta. Jag har accepterat det, men framför allt har jag INSETT det, men ni har inte ens kommit till den punkten. Jag är så enormt jävla stolt över mig själv, att jag fortfarande kämpar och orkar. Jag berättar aldrig om motgångar för er för jag VILL verka som om allt är bra och för att jag klarar allt till hundra procent. Den press jag har på mig själv nu är inte hållbar. Jag får spel av minsta lilla motgång.

I natt ska jag försöka sova en hel natt utan att vakna av att jag nästan spyr för jag är så stressad. Jag SKA göra det, jag MÅSTE göra det.

Lite positivt har ju faktiskt hänt idag också såklart. Jag träffade Felicia efter skolan och var med henne en stund. Blir ju inte att man ses lika mycket nu då det är så mkt med skolan. Men man får ta tillvara på tiden man har. Jag vet att jag är ganska frånvarande för tillfället och mest hemma och pluggar, men jag älskar dig mest Felicia och jag finns här även om du inte ser mig lika mycket ;)

Resten av veckan ska jag försöka andas och intala mig själv att ta det lugnt och sansat. Då blir nog dagarna bättre. Och jag älskar mina föräldrar över allt annat även om dom inte fattar ett enda dyft ibland. Tror dem är rädda att "face the reality" (hittade ingen bra svensk översättning).

Nu ska jag sova!

nana sött allihop.
L

fredag 16 oktober 2009

Dagen går mot sitt slut!

Godafton..

Sitter i soffan och Lisa blev precis upphämtad av sin pojkvän som spelat poker hemma hos Oscar några hus längre bort. Känner mig verkligen på slapphumör så ikväll har jag och Lisa legat i soffan och kollat Idol. Helt rätt att rösta ut Camilla. Det var änna dags nu, hon sjunger bra men är jätte konstig! Mysigt att bara ta det lugnt och disskutera allt från folks uppträdande till Obamas syster ;)

Suttit och kollat lite av Idol Eftersnack. Jag säger bara en sak. Vem FAAAN är det som gett KATRIN ZYTOMIERSKA rollen som program ledare. Jag, Lisa och mamma satt och tittade på varandra med ovanligt stora ögon och alla tänkte exakt samma sak - Har hon ingenting innanför öronen?
Jätte krokad utgav hon sig för att vara. Hon sa massa konstiga och väldigt stötande saker i tv om idolerna. Sedan så var hon jätte korkad i övrigt också. Men på ett vänster så erkände hon faktiskt detta själv... Kommer inte exakt ihåg vad hon sa men hon antydde inprincip att hon inte var ett ljushuvud. Och nej, det kan jag verkligen hålla med om! Över 30 år och beter sig som min lillasyster typ. Jaja, tittarsoffror tittarsiffror... Det är väl allt dem tänker på. Då får man säga vad som helst.

Haft feta huvudvärken under eftermiddagen. Antar att det beror på att jag följde med Gurprinder till en nagelsalong förrut för att göra henne sällskap när hon skulle prova på nagelförlängningen. Är nästan helt säker på att huvudvärken kom utan alla starka frätande dofter som fanns där från alla olika sorters medel. Måste säga att det var intressant och se hur någon lägger så mkt tid och energi på att förlänga någons naglar. Tjejen som fick äran att fixa med Gurpans naglar såg verkligen ut att tycka att detta var en extremt viktig arbetsuppgift.
Själv tycker jag väl att det är extremt onödigt men samtidigt kan jag förstå att det kan vara en kul grej att göra. Och det blev verkligen hur fint som helst! Istället för vanlig fransk manekyr körde Gurpan på svart glitter på nagelspetsarna, helt rätt! Tog dessvärre inga bilder på det, men OJ så fint det blev.

Detta som jag ska berätta nu tycker jag är lite kul och samtidigt extremt intressant. Gurpan berättade att hon ska med sin mamma på någon slags Indisk fest i morgon. Och jag fick förfrågan om att eventuellt följa med. Jag har inte bestämt mig ännu och det var inte säkert att det gick. Men fatta ändå vad coolt det hade varit! Jag menar, man måste ha på sig indiska kläder på ett sådant evenemang. Det innebär ju någon sjal liknade dress. Inte så stor erfarehet om hur dem ser ut exakt men min "imagination" (tappade det svenska ordet) säger mig att dem är ganska fräcka. Täng er mig i en sådan. Tycker det hade varit hur intressant som helst. Och vem vet, kanske jag konventerar efteråt? Men som sagt, vet inte om det blir av.

Kanske blir att dra in till stan på dagen och träffa Serhat och Rebin tillsammans med Gurpan =) Efter det kanske min dagliga dos av henne är mättad! Haha, nej nu var jag taskig. Måste säga att detta är en sådan suuupergo vän att det inte är sant. Skrattar så jävla mycket med henne, vi hittar för det mesta på något sjukt. Och enligt Serhat är vi tydligen de mest äkta tjejerna på skolan ;) Så något bra tillför vi ju världen i alla fall! Det känns ju bra.

Nu ska jag sova, är trött som en gris! (vet dock inte exakt hur trötta dem är)

L

torsdag 15 oktober 2009

Mysdag!

Vaknade i morse av att jag var jätteförkyld. På grund av gårdagens händelse i skolan så fik vi ledigt idag, så det passade ju bra. Legat i soffan och kollat massa filmer och bara myst :)

Igår när jag var påväg hem från skolan ringde pappa och sa att han och jag ska åka till Sälen om sex veckor. Så idag när vi båda var hemma satte vi oss ner och kollade stugor. Blir nog att beställa i morgon. Ser verkligen fram emot skidåkning! Det är något av det bästa som finns!

ha det!

L

onsdag 14 oktober 2009

Vattenläcka

Jag slapp min otroligt långa skoldag som jag pratade om att jag inte skulle orka tidigare! Detta på grund av att skolan helt plötsligt började läcka en himla massa vatten.

Jag satt inne i ett klassrum och snackade med några kompisar och när jag skulle gå därifrån så ser jag plötsligt hur rektorn står med en mopp och försöker svabba bort någon svart vätska som låg på marken. Det kom bara mer och mer och plötsligt kom en lärare inspringande och sa att vi var tvugna att gå ner. Det var en vattenläcka och det forsade ner fatten från våning tre ända ner till våning ett så småningom. Efter att ha stått utanför skolan en stund fick vi veta att vi var tvugna att gå hem, till ungefär alla elevers glädje! Skolan är även avstäng i morgon och ingen vet hur det blir framöver.

Mitt kemiprov jag har pluggat ihjäl mig till som vi skulle ha idag blev därför inte av. Nu känner jag bara att jag skiter i skolan dessa två kommande dagar och återkommer som "pluggis" någon annan dag. Slappa, sova, äta chips och kolla film är vad jag ska göra ikväll.

L

Socialt inkompetent...

...är just precis vad jag är just nu. Jag är helt slut i huvudet och trött som bara den! Skulle helst av allt bara vilja sätta mig på bussen och åka hem till min varma goa säng men det kan jag inte. Då sviker jag mig själv. Har lovat mig själv att gå på ALLA lektioner och inte hoppa över några bara för att jag inte orkar. För vem orkar egentligen? Tror inte det är många. Jag beundrar er som utan att ens fundera går upp ur sängen varje morgon, tar er till skolan och fullföljer dagen utan några som helst griniga miner. Sådan är inte jag. Varje morgon är en kamp om att kliva upp ur sängen och lämna den tryggheten som den ger. Varje morgon funderar jag på om jag inte bara ska ligga kvar i sängen och sova... Sova för att slippa skolan, sova för att slippa stöta på eventuella problem och sova för att slippa vara social! Men det fungerar inte så har jag insett, man kan inte sova bort sina dagar för att sedan en dag vakna upp och tro att allt ska gå bra. För nej, det gör det inte. Man måste gå till skolan varje dag för att hänga med i alla ämnen. Och man måste gå upp ur sängen varje morgon för man måste vara en del av det sociala. Missförstå mig inte nu, jag är ingen osocial outsider som inte lärt mig social kompetens. Men ibland ORKAR jag inte. Ibland orkar jag inte sitta med en massa folk och skratta bara för att det liksom på något vis står skrivet i sten att man ska skratta... Det finns så mycket som rör sig i mina tankar - positivt och negativt som ibland gör att jag inte kan koppla in mig i "verkligheten". Kan sitta i en stor folkgrupp och prata med massa folk men ändå inte vara delaktig. För innuti pågår andra tankar. Tankar som inte går att släppa, tankar som jag VILL släppa!

Just nu sitter jag i skolan. Jag har gått och satt mig på golvet i ett avlägset hörn dit ingen brukar komma. BARA för att jag är trött oh inte orkar gå in i någon diskussion om någons fina (eller fula) nya jacka eller om dagens kemiprov eller helgens fest. Jag orkar inte prata! Och jag orkar inte heller lyssna på folks prat. Rektorn kom precis förbi. Han tittade på mig och skrattade. Säker på att han tänkte ungefär "dagens ungdomar... dom är så trötta jämt!". Ja, det är vi. Och det är ni lärare och rektorer som gör oss trötta!!

Kan dock lugna mig själv genom att tänka att jag kommer piggna till om någon timme. Det är bara de första morgontimmarna som är hemska. Sedan när klockan blir sådär 11 någonting piggnar man till. Det är ju bara en och en halv timma kvar...

I morse när jag skulle åka till skolan körde pappa mig till bussen, tack och lov! Var inte så sugen på att gå i kylan.. Problemet var att varenda ruta på bilen var helt istäckt. Konstigt nog hade vi inte fått någon isskrapa med till den nya bilen så pappa frågade om jag hade något i min väska som skulle kunna hoppa in och agera isskrapa för någon minut. I fickan hittade jag mitt busskort - det fick det bli! Kan säga att det inte var det bästa redskapet.. Pappa skrapade bort ett litet utkikshål i framrutan och sedan fick det räcka.. Kan säga att det såg rätt kul ut när kan satt och liksom kisade ut genom det pyttelilla hålet i rutan. Mer än så såg vi inte. Rutorna var helt vita och vi såg ingenting annat. Det gick i alla fall bra för honom att köra mig till bussen, men hur det gick på hemvägen vet jag inte. Kanske borde ringa honom och fråga...

Ha en trevlig dag!
L

tisdag 13 oktober 2009

Influensavaccin - Nej tack!



Det är ett jävla tjat om att man ska vaccinera sig mot svininfluensan nu. Jag fullkomligt vägrar trycka in den där sprutan i min arm. På min skola har dom någon konstig tanke om att man ska få så mycket skolarbeten gjorda så fort som möjligt nu under hösten IFALL massa lärare och elever plötsligt insjuknar och blir tvungna att vara hemma några veckor. Vi ska liksom "ha råd" att vara sjuka cirka två veckor och ändå vara i hyfsad fas. Det innebär att vi typ går igenom 100 sidor matte per vecka och det är även en helvettes massa annat att göra i övriga ämnen.

Därför vägrar jag att ta vaccinet. Då har jag jobbat häcken av mig i onödan ifall jag ändå inte han på sjukdomen. Så NEJ, här tas inga sprutor.

Hörde dessutom på nyheterna att det snöar i Småland. Det gillar vi! Då är snart den underbara snön även här. Mysigare kan det ju knappast bli. Jag älskar snö, jag älskar att ligga i snön och göra sådana där änglar!

Back to study!
L

Kärlek kommer när den kommer!

Åh jag är så trött på ditt jävla tjat och ditt självförtroende! Du är ingenting för mig, ingenting! Inte idag och inte någon dag fram över heller. För din egna skull bör du nog fatta det någon gång. Jag ska göra det JAG vill göra, umgås med dem jag vill umgås med och älska den jag vill älska.

Man kan inte tvinga fram kärlek, den kommer när den kommer.

Det var allt jag hade att säga.

ciao

måndag 12 oktober 2009

Låter jag som en gammal tant nu?!

Åh herregud så trött jag är just nu!
Sitter och försöker plugga men det går verkligen inte. Har sådan huvudvärk och är så trött att jag inte ens förstår vad det är jag försöker läsa. Har inte ätit så mycket idag så kanske är därför jag är så trött. Fick i mig en sandwish på väg hem från skolan som delades ut på drottningtorget. Det var riktigt gott kan! En vaniljbulle gick ner i skolan förut också. Fast bara mitten av bullen dock. Det där vaniljkladddet i mitten är så sjukt gott men kanten kan någon ta och stoppa upp någonstans.

Fick precis ätit middag i alla fall. Mamma hade lagat panbiff och potatismos med lingon UTAN brunsås. Skällde ut henne lite för det. Jag menar, man kan inte äta det utan brunsås. Det är ju den som gör att allt blir så gott. Hon sa lite smått kaxit att jag fick laga min egna brunsås om jag ville ha det. Då blev jag ännu mer irriterad men orkade inte med någon diskussion utan satte mig istället tyst ner och åt upp..

Skulle egentligen kunna ladda upp lite nya bilder från skolan idag men det har jag ingen ork till. Bara tanken av att gå upp för trappan och hämta överföringssladden är uttmattande! Sam, den roligaste killen i min klass för övrigt, tog min mobil idag när vi satt några stycken i matsalen och pluggade. Han började fotografera som en galning. Då min kamera är ganska så värdelös så får jag lov att säga att bilderna inte var jättevackra.

Som vanligt när Darian är i närheten kom vi in på en diskussion om hurvida jag är rasist eller inte. Jag säger bestämt att jag INTE är det medans Darian säger att jag är det. Visst fine, Darian säger det med glimten i ögat och menar inte att jag är det egentligen. Men det är verkligen så att bara man säger att man är från Torslanda så är man rasist i andras ögon. Det är verkligen svin jobbigt. Jag menar, jag har absolut inga sådana tankar och därför känns det sådär när man går i en skola som är ganska så invandrartät att folk i koridoren säger "Hej rasist" till en när man kommer gående. Det har ifs blivit mycket bättre, i början var det mycket mer vanligt att detta hände. Men det känns ju som ett påhopp för mig eftersom att jag själv tycker att alla människor är lika mycket värda, oavsätt härkomst. Och en annan sak är att det inte finns mer rasister i Torslanda än någon annan stans. Det som finns är är blöjnassar. Sådana som inte har något liv och för mycket fritid och därför ser detta som en "kul grej" - att gå runt på stan och kaxa mot så kallade "blattar"... Jag menar, det är nog dags att växa upp nu Torslandabor! När det till och me gått så långt att folk med utländsk härkomst (som nu bor i torslanda) går runt på stan och delar ut flygblad åt rasistiska grupper kan man u verkligen börja undra vad som är fel! Kan inte säga med 100 % säkerhet att det är sant då jag bara hört det skvallras. Men det skulle inte förvåna mig om detta är sant. Ni måste fatta att ni inte är tuffa! Ni skämmer ut er själva när ni argumentarar för eran sak. Ni har inget att komma med och ni vet framför allt inte vad det är ni pratar om många av er! Så länge alla håller sig till lagen så är alla lika mycket värda - svensk som utländsk.

Nu känner jag att jag låter för mycket som en predikande gammal mormor så därför är det nog dags för mig att lägga ner detta och göra något mera vettigt. På tal om gammal så fyller pappas lekkompis Patrik 40 år idag. Skickade precis ett sms till honom som löd "Grattis din gammle gubbe!" Svaret: "Tack! Jag är bara 22!".
Ja, det går ju att drömma.. Jag är mer orolig för att han nu när han fyllt gammal ska börja betee sig som en gammling också. Tror nog aldrig han ändras dock...!

Som sagt, dags att göra något vettigt. Men tanke på min huvudvärk blir det nog sova.

L

söndag 11 oktober 2009

Trevlig lördagkväll - seg söndag

Jag hatar söndagar! Det är alltid samma sak, man är trött efter de tidigare två kvällarna, man ska försöka komma i säng i lagom god tid då man ska upp till skolan dagen efter och helst så ska man ha ork till att plugga några timmar då man inte läst en enda sida under lördagen...

Så ja, jag är trött efter de tidigare två kvällarna, jag hatar att jag måste upp till skolan i morgon och under dagen har jag bland annat pluggat då jag inte pluggade något igår. Det känns som en viss ångest alltid kommer med söndagarna! Ångest inför en ny skolvecka och ångest över att det är fem dagar kvar tills man får sova ut igen! Borde man inte ha vant sig efter alla dessa år? Nej, det har i alla fall inte jag gjort. Söndagar är lika mycket piss idag som dem var för 10 år sedan. Ja, jag har faktiskt gått i skolan i tio år.. Till och med elva år. Tiden går sjukt fort... även om man har tråkigt!

Nog om det. Igår var en trevlig kväll! Jag träffade Felicia för första gången på över en vecka! Det är sjukt hur mycket plugg man har just nu.. Man hinner inte ens träffa de allra närmsta. Hur som helst, på dagen fick jag en förfrågan om inte jag ville komma hem till en i Härlanda. Felicia nappade på förslaget så vi drog dit efter att vi käkat middag med mamma, deras gäster och Frida och Jennifer!

Det var otroligt trevligt att träffa nytt folk. Då vi inte kände någon av dem vi kom till (kände inte ens den vi fick inbjudan av) så kändes det till en början lite konstigt att komma dit. Det var ju inte fest eller så, det var kanske åtta personer som satt i vardagsrummet och kollade på Sverige-Danmark. Så visst, det kändes först som man inte riktigt passade in där eller hur man ska säga. Men det ändrades snabbt! Man började prata med lite olika människor och tillslut så hade vi riktigt riktigt trevligt! :) Hoppas verkligen man träffar dessa personerna igen! Och chanserna är rätt goda får jag säga..!

Nu ska jag sätta mig och läsa nån slags Brookback mountain grej som vi måste kunna imån till engelska lektionen.

L

lördag 10 oktober 2009

Lördag

Oj oj oj, nu har jag städat, bytt lakan, duschat och sitter nu i mitt nystädade rum och känner mig jättefräsch! Eller något sådant.. Mamma ropar på mig och säger att jag ska komma ner och baka. Orkar inte det! Varför ska det alltid vara så att om man gör en sak bra en gång så ska man sedan behöva göra det VARJE gång det ska göras?! Mamma och pappa ska ha gäster ikväll och hon vill ha Pavlova till efterrätt. Det är en slags australiensisk efterrätt tillhörande den australiensiska national rätten eller något sådant. En gigantisk hemmagjort marängbotten och på toppen lägger man ett lager grädde och sedan bär. I australien åt vi det med passionsfrukt, litchi och andra sådana exotiska frukter men här hemma i Sverige har vi hallon och blåbär på istället. SUPERGOTT! Men varför måste just jag göra det?! Jo, därför att jag, dumt nog, erbjö mig att göra den en annan gång då vi skulle göra den för första gången och då blev den tydligen supergod. Och bara för det så har jag fått göra den alla gånger efter det också. Inte rättvist! Kanske borde misslyckas med mening för att sedan aldrig mer behöva göra den. Jag vill bli bannlyst från kakbakandet!

Sedär ja! Nu kan jag stoltsera med en helt ny genre här på min blogg! Nämligen laga-mat blogg. Tror inte det blir någon vana dock! ;) Så don't worry!

Ikväll ska jag och Felicia äta hemma hos mig tillsammans med våra gäster och såklart min familj. Sedan efter det ska vi nog dra till Härlanda då vi fått en inbjudan av en som heter Erik! :) Dessvärre får jag partaja nykter! Det var illa nog att jag inte höll mitt löfte till mig själv om att inte dricka på ett tag igår... När pappa och Anders bar in cider efter cider till mig så kunde jag inte riktigt motstå det.. Men ikväll är jag stark! Kan i alla fall bli mycket trevligt. Sebastian är även i gbg på gig under kvällen och vi bestämde oss för att höras av om det händer något kul. Så kanske att vi träffar honom också! Vem vet...



Var bara tvungen att lägga ut en bild på denna lilla grodan från igår. Han var jätte busig när han åt ostbågar. Han blev jätte gul och smulig runt munnen och på händerna. Så sträcker han sig fram mot mig för att ta tag i mina kinder och pussa mig. Kan säga att jag med nöd och näppe han sätta stop för det precis innan det var för sent. Var nämligen inte jättesugen på att bli helt nergeggad i ortbågar fem minuter innan jag skulle dra! Haha , och när jag tvättat bort allt smuts på honom så var det plötsligt inte lika intressant att pussas längre, undrar varför? Ungar i den ålder är så himla lustiga! Om ett år kommer det inte vara lika kul längre. Då kommer alla frågor så som VARFÖR? VARFÖR GÖR DU SÅ? VARFÖR ÄR DET SÅ? osv osv..

Dags att gå ner och baka nu som sagt. Jippie..!

kram
L

Marstrand!

Godmorgon!

Idag är jag sjukt trött och har huvudvärk men men. Hade så sjukt trevligt igår, så det är värt det!
Efter att jag passat klart Gustav åkte jag och mamma med Anders, Anneli, Anders och Anneli (ja, två par med exakt samma namn) till Marstrand. Där mötte vi upp pappa. Tog färjan över till ön och gick upp mot Carlstens fästning.

Stefan Andersson konserten vi skulle på var även som en liten teater där folk var utklädda till fångar som satt på fästningen å på 1800 talet eller vad det var.. Så helt plötsligt satt det en kille på muren med trasiga kläder, inga skor och blod lite överallt- Lasse Maja. Sedan när man stod i kön för att komma in dök det upp en tjej som tiggde pengar. Även hon hade trasiga kläder och såg ut som att hon skulle dö typ när som helst. Svin coolt var det! Fast jag fick lite panik inne på fästningen då dem dök upp. Allt kändes så verkligt och det var mörka gångar och läskigheter överallt! Jag är helt säker på att stället kryllar av spöken! Tänk alla tusentals människor som levt och sedan dött på fästningen. Vissa dog av hängning, vissa av självmord, vissa av sjukdomar och svält. Jag sätter mitt liv på att dem går igen där inne... Så jag kan lova att det var läskigt när jag under föreställningen skulle gå på toaletten en trappa ner. För att ta sig till toaletterna var man tvungen att gå ner för en liten trång trappa där det var hyfsat mörkt och endast omgett av sten. Stentak, stenväggar och stengolv. Jag var rätt skakis då kan jag lova.

Det bjöds på tre rätters middag mellan de olika akterna, jättegott! Stefan Andersson var helt fantastisk!!! Han hade två andra män med sig som stod vid hans sida hela uppträdandet och sedan var det några olika tjejer och dem som var med och spelade fångar och militärer som var med oh sjöng! Jätte häftigt!

Det höll på från 19 till 01. Så när man väl skulle ta sig ner till färjan igen var det kallt kan jag säga! Men åh vilken trevlig kväll! =)


Kunde inte ta så mycket bilder å jag glömde min kamera hemma och min mobil tar inte så jättebra mörkerbilder. Men en fin bild på mamma och pappa fick jag i alla fall!

Idag är jag svin seg så för tillfället ligger jag i soffan. Ska nog sova någon timme och sedan städa.. Ikväll ska jag träffa Felicia som jag saknar så mycket! <3

Have a nice day!

fredag 9 oktober 2009

Barnvakt!

Hejsan!

Hittills har detta varit en ganska okej dag faktiskt för att ha varit en skoldag! Skrattade mig igenom större delen av tiden. Min lärare fick för sig att jag stötte på honom då jag gav ett förslag om att vi kunde gå ut i skogen i morgon för att göra en skogs uppgift som jag missat. Haha, och då fick han för sig att detta skulle bli någon slags dejt?!?! Jag menar, det är väl normalt att gå i skolan och hänga med lärare på lördagar? Eller...? Hahah, nej men ah. Han trodde helt seriöst att jag ville dejta han. Och shit va vi skrattade allihop! Sedan lät han mig gå hem tidigare. Undrar vad detta berodde på... Han kanske var rädd att jag skulle hoppa på honom eller ngt ;)




Nu sitter jag i alla fall hemma med denna lilla underbara grodan! Detta är grannpojken Gustav. Hans stora syster skulle iväg till stallet så pappan var tvungen att åka med och mamman har inte kommit hem från jobbet så då fick jag hoppa in som barnvakt vilket jag så gärna gör! Detta är verkligen världens goaste unge. Han har alltid massvis med pussar och kramar på lager och han är såååå mysig :) Jag frågade honom vad han ville göra.

GUSTA KOLLA TV!!! KOLLA TV!! - löd hans svar.

Så nu sitter vi i soffan och kollar på Disney Channel och Gustav sitter och proppar i sig pappas ostbågar! Mycket mysigt. Hoppas dock hans mamma kommer hem snart då jag ska åka till Marstrand om 45 minuter.

TOOOLLA! EN JÄÄSERBIIIL!
Översättning: Kolla! En racerbil! Ungar är så himla goa när dom pratar. Jag bara älskar det!

Tydligen väntar en tre rätters middag ute på Marstrand sedan så det blir bara att dricka lite saft nu tillsammans med Gustav så jag inte är mätt sedan när jag kommer ut!

Trevlig fredag!

L

torsdag 8 oktober 2009

Pluggat!

Nu har jag spenderat massvis med timmar pluggandes och jag är stolt! Haha, jag fattar typ allt just nu i Kemin. Det känns toppen. Dessvärre kom min katt och störde mitt upp i allt. Jag satt och skrev ner massa anteckningar och hon hoppade upp i soffan och la sig på mina anteckningar.

Såhär söt är hon! Men lite smått sur var jag faktiskt.


Nu är den en dusch som gäller och sedan i säng!

Natti natt!

L

Härlig torsdag!

Hejsan!

Idag har varit en härlig dag! Fick sova ut lite (om halv tio räknas med att sova ut).. Åkte till mitt samtal. Kändes skönt att prata av mig lite om allt möjligt då det fick mig att se saker i nya perspektiv. Efter det åkte jag och köpte sushi som jag åkte hem och åt i sällskap av Dennis. Vi satt och kollade igenom massa bilder. Massa minnen dök upp. Dennis betyder mycket, han är som en bror till mig. Hur som helst, efter att tag var det dags för mig att åka till skolan. Var där i en timma och sedan åkte jag hem igen.

Sitter just nu med en filt i soffan och njuter av brasan pappa har tänt. Det är varmt och skönt! Ska äta middag och sedan plugga lite kemi tänkte jag.

I morgon är det äntligen fredag och helg! Fy fan va skönt. I morgon kväll ska jag ut till Marstrand med mina föräldrar och kompisar till familjen och kolla på Stefan Andersson. Tror det är svin häftigt att se det just på marstrands fästning då låtarna han sjunger utspelar sig där.. Det blir nog en kväll att minnas.

Nu åskar det så det kanske är bäst att stänga av datorn en stund så det inte slår ner en blixt i mitt knä!? Det vore ju för färligt...

Ha en trevlig kväll!

L

onsdag 7 oktober 2009

Godnatt!

Jag har inte fått gjort ett endaste dugg av det plugg jag hade planerat för kvällen. Men jag skiter faktiskt i det nu. Man måste få lägga sig i soffan och bara dega åtminstone en kväll i veckan! Jag satt och glodde på tv tillsammans med mamma och pappa. Pappa betedde sig som en barnunge som vanligt och sprang iväg och gömde fjärrkontrollen då vi var oense om vilket program vi skulle se på. På så vis fick han ju se det han ville då jag inte kunde ändra kanal! Jag älskar min pappa! Jag struntade i att jag inte fick se det jag ville utan lade mig istället i mammas knä som en liten bebis och lät henne pilla mig i håret. Kände mig som tre år igen. Att ligga med huvudet i mammas knä och få typ huvudmassage är inte helt fel!

Fick dock ett sms från Jesper mitt i allt där han sa att han och Fjonken var påväg hem till mig och att jag skulle komma ut. Så jag drog på mig en jacka och traskade ut i stormen med mina rosa randiga pyamasbyxor som jag så gott hade myst ner mig i och en lila tröja och en blå jacka! Ni anar inte vilket nytt mode jag skapat... Alla olika konstiga färger och tyger på en och samma gång. Men skit samma... Tror inte att dem brydde sig så mycket faktiskt. Jag hoppade in i bilen och drog med dem ut en liten stund. Ett tag under färden trodde jag inte att jag skulle komma hem levandes. Det sladdades och hade sig som bara den!

Men jag är fullt levande och ska nu ta och sova. Har tolv timmars sovtid framför mig vilket får mig att njuta av bara tanken! Ingen kommer kunna förstöra dessa ljuvliga tolv timmarna...

Godnatt

L

Update

Morsning korsning alla bloggläsare! - Och tro mig, jag räknar inte med att ni är fler än si så där 3 stycken på sin höjd ;)

Måns frågade mig när det var dags för uppdatering så nu får jag väl helt enkelt ta och kasta in ett litet inlägg! Anledningen till att jag inte skrev igår var endast för att mitt internet var out of order så att säga... Jag säger bara en sak, svik mig aldrig så där igen internet! Det är ditt fel att jag sviker alla mina tusentals bloggläsare!! Jag menar, hur ska dom klara sig en dag utan mina inlägg?! Haha, jag SKOJAR nu...

Hur som helst, här sitter jag nu och skriver något som ändå typ 3-4 personer läser sedan. Kan tyckas meningslöst (jag lovar, varje dag fightas jag med tanken om att lägga ner detta) MEN det är nyttigt att skriva av sig. Oavsett om man har noll läsare eller flera tusen.

Jag kan inte påstå att jag har så jätte mycket att säga denna dagen dock. Dagarna går men det känns som tiden står still. Det händer liksom ingenting nytt. Jag går upp varje morgon klockan sju, jag åker till skolan och spenderar hela dagarna där. Det är prov, föreläsningar och vanliga tråkiga lektioner. Sedan skyndar jag mig hem fort som bara den för att hinna kolla på Buffy och vampyrerna (mobba mig INTE!)... Efter det är det middagsdags och sedan plugga. Exakt såhär ser dagarna ut just nu. Och det suger. Tur att jag har massa goa människor i skolan som får mig att orka vara där. Vissa dagar vill jag bara ge upp. Jag vill skita i allt och bara göra det jag VILL, inte det jag MÅSTE. Men tyvärr fungerar inte livet riktigt så och det är bara att kämpa. Kom ihåg det om du någon gång känner att du vill ge upp! Det är inte värt det. Då kommer du inte få en bra framtid. Du kanske hamnar på gatan och lever ett jävla pundarliv där gobbe och cigg är din bästa vän!? Eh nej tack, då går jag hellre igenom några års skol helvette! Faktiskt.



Detta är jag påväg till skolan tidigt tidigt på morgonen! Solen hade inte ens börjat leta sig fram än...


Detta är jag och min fina Lisa när vi sitter och förbereder oss inför matte provet..

Jag mår just nu jätte illa och ska nog ta och vila upp mig en stund.
Ha det fint!

L

måndag 5 oktober 2009

Glad!

Det finns faktiskt ingenting som gör mig så glad som när man kan hjälpa någon komma upp på fötterna igen eller när man kan få någon att förstå att den faktiskt betyder någonting och att varje sekund av dess liv är betydelsefull! Har man lyckats få in det i skallen på någon som kanske inte riktigt är på sin rätta plats i livet för tillfället ska man vara sjukt stolt över sig själv men framför allt stolt över sin vän. Idag fick jag i ett samtal med en kompis bekräftelse om att det jag sagt faktiskt har fått denna person att tänka efter! Kändes så skönt att man på något vänster kunnat påverka denna personen till något bättre och oj va stolt jag är över min vän! När du visar att du faktiskt kämpar så blir min motivation till att hjälpa dig ännu större! Om man försöker få någon att inse något men att den ändå inte bryr sig så skiter man tillslut i att försöka hjälpa. Det är inget kul om man inte får någon respons, om vännen inte bryr sig om att man bryr sig! Men idag kändes det helt tvärt om och det gör mig så lycklig!

Idag fick jag även ett vykort i brevlådan från min älskade vän Sarah. Hon går på det seglande gymnasiet och spenderar därför flera månader i sträck ute på havet. Första gången var hon med sin klass i Västindien och gottade sig och nu seglar dom runt i Europa. Har inte träffat henne på snart två månader och OJ vad jag saknar henne! Hon skrev i sitt brev att hon hade det bra, det gör ju i alla fall att jag inte behöver vara orolig. Men nu börjar det allt bli dags för henne att komma hem. Vill höra allt om hennes resa och vill berätta precis allt som hänt här hemma medan hon varit borta!

Jag satte mig ner och skulle försöka lösa några matte tal för en stund sedan och förvånades faktiskt över mig själv. Klarade ofantligt många fler tal än jag kunde hoppas på. Så jag kanske åtminstone kan svara på några frågor på provet på onsdag. Det skulle ju inte vara helt fel.

Kvällen fick sig en total vändning. Från att under dagen gått runt och varit små deprimerad över det ena och det andra fick jag plötsligt massa energi och styrka! Det är nästan så jag ser fram emot morgondagens skola! Linda smsade mig förut och frågade om jag ville med henne till Tobbe, men var tvungen att tacka nej pga att jag har massa plugg. Skulle vara skönt att kunna roa sig någon dag på veckan men det känns inte som om man har tid till det för tillfället. Det är ju tydligen väldigt viktigt för skolan att man stressar igenom alla arbeten nu IFALL att hela skolan skulle drabbas av svininfluensan och ligga hemma halv döendes allihop... Så nu är skolan igång på högvarv och jag försöker att inte stressa upp mig. Men som sagt, att kunna gå ut och ha kul en måndags kväll hade varit trevligt, även om det känns väldigt långt borta just nu.

Trevlig måndagskväll allihopa, nu ska jag dricka vanilj te med honung!

L





Idag har jag ledigt från skolan så jag fick chansen att sova några timmar extra.
Jag älskar att vakna upp och känna att jag har huset för mig själv då resten av familjen är på sina arbeten och i skolan. Då kan jag spendera min morgon på vilket sätt jag vill, jag kan till och med gå runt naken utan att någon ska se ;) Men det gjorde jag inte idag! Jag gick upp, satte på en kopp te och lade mig i soffan och bara njöt av lugnet.

Idag är en dag då saknaden är lite större än andra dagar. En dag då jag skulle vilja berätta för dig om vad jag tänker på, en dag då jag skulle vilja skratta tillsammans med dig. Det är något i mitt hjärta som verkligen säger att jag vill veta hur du mår just idag. Sådana dagar är jobbiga.

Jag ser inte så jätte mycket fram emot resten av skolveckan. Men det är bara att kämpa! På fredag ska jag med mamma och pappa och vänner till familjen till Marstrand för att gå på Stefan Andersson konsert i fästningen. Det kommer nog bli häftigt tror jag! På lördag flyttar Tobbe ner till Göteborg, det kommer bli kul!

puss

söndag 4 oktober 2009

Söndags middag!

Pappa och Patrik var som jag nämnde tidigare hemma hos oss idag och fixade med massa gammal fisk för att sedan använda som lockbete när dom fiskar hummer. Det enda negativa med det är att det luktar så förfärligt äckligt! Tänk vanlig äcklig fisk doft gånger tusen då det är ruttet!! Uhäää! Det kunde alltså luktat godare när dem sedan kom in och satte sig i soffan för att kolla idol repriserna med mig, Frida och mamma.. Det var trevligt värre. Barnsligare 40 åringar får man leta länge efter! Patrik blev sur på mig och Frida när vi satt och dreglade över Peter Jideh och Jury-Andreas. Han tyckte hellre att vi skulle dregla över honom tydligen.

Patriks fru, Annika ringde och sa att vi allihop var välkomna hem till dem för att äta middag. Då det dagen innan varit stor Oktoberfest på båtklubben hade dem massvis med goda rester kvar att bjuda på. Det var gulash soppa, potatissallad, kycklingklubbor, korv, massa ostar, bröd och svin god efterätt - äpplekaka! Var dock alldeles för mätt för efterätt så fick väl i mig cirka en tugga eller något.. Trevligt var det i alla fall. Vi satte oss i soffan och frida tog fjärrkontrollen och satte på idol (för ungefär femte gången denna helgen), då fick Patrik sig ett spel och satte på nyheterna istället. Så där satt vi, åtta personer, och kollade på nyheterna som en enda stor familj.

Nu sitter jag hemma och funderar på vad det är för fel på mig, varför jag inte kan bli sur?! På min familj kan jag bli riktigt förbannad och skrika och gapa. Men inte när andra människor gör fel!? Måste ändra mig. För folk ska fan inte få tro att dem kan göra vad som helst och att jag sedan inte blir sur. Inte okej. Men alla kan ju inte vara sura heller... Förutom att sitta och tänka så lyssnar jag på AQUA. Snacka om flashback! När jag var mycket yngre så fullkomligt älskade jag Aqua. Men mest av allt älskade jag Spice Girls så klart. Varje torsdag åkte alltid mormor med mig ner till färjelägret till kiosken och köpte "Spice Girls bilder" som jag sedan fyllde mitt Spice Girls album med. Självklart hade man massvis av dubletter vilket inte var så kul. Men det löste man genom att springa bort till grannarna i min ålder för att byta bilder. Det var nog min roligaste sysselsättning på den tiden. Hittade ett sådant album här om dagen och det var riktigt kul att kolla på. Gissa om jag var glad när spice girls återförenades förra året!? Men dom splittrades ju innan det han bli någon grej av det, det var nog kanske lika bra..!

Nu börjar jag känna att Aqua låtarna börjar bli lite tråkiga så nu ska jag kolla på en Wallander film jag lånade av Anders igår!

Hoppas alla får en trevlig skoldag i morgon! Det kommer inte vi på Kunskap ha då vi har studiedag i morgon :D Så i morgon blir det att sova länge!

Puss

Söndagsmys i soffan

Sitter just nu i soffan och kollar repriserna från Idol och bara slappar helt enkelt! Känner mig jättetrött och har ont i huvudet. Kanske för att jag sovit för länge idag..

Gårdagen var trevlig! Lisa kom hit och planen var från en början att vi bara skulle hålla oss inne och kolla film och bara slappa! Mamma och pappa hade Anders och Anneli på besök så vi skulle äta middag tillsammans med dem osv. Jag och Lisa satt i soffan när Anders och Anneli kom och Anders kom in till oss och gav oss en hel ica påse med massa olika godis. Det var mumsigt! Tack för det Anders.

Efter middagen pratade vi med Jesper och vi bestämde att vi skulle dra hem till honom. Dennis kom förbi precis innan vi åkte hemifrån mig så han hängde också med till Jesper. Vi satt i soffan och kollade film och bara tog det lugnt. Det var mys.

Idag är det bara slappa som gäller tror jag. Har sjukt ont i huvudet som sagt. Min syster vägrar prata med mig så stämningen är rätt tråkig. Jag tror jag dör, syskon kan verkligen vara jobbiga. Helt plötsligt blir hon svinsur på något som hände för över ett och ett halvt år sedan. Så löjligt att det inte är sant.

Nu ska jag skratta lite mer åt min syster, kolla lite mer på idol och tänka lite mindre på den äckliga ruttna gamla fisk som pappa och Patrik håller på och saltar (?) där ute för att sedan använda som agn eller vad det heter till sitt hummerfiskande. Usch var det kommer lukta när dem kommer in!

puss

lördag 3 oktober 2009

Var bara tvungen att testa…!

Jag laddade ner ett nytt MSN Live program varifrån jag kan uppdatera min blogg direkt. Så jag slipper alltså gå in via internet och skriva. Det kan ju kanske vara bra. Tänkte i alla fall testa nu för att se så det verkligen fungerar.

Snart kanske jag fixar blogg till mobilen också så jag kan skriva mina oerhört ointressanta texter därifrån med ;) Det hade varit något va?

6200_97667041628_731756628_2118041_4434510_n

Ikväll ska jag träffa Lisa! :) Får väl se vad

vi hittar på. Kanske bara slappar på det:)

Nu är det dags att hoppa in i duschen och fräscha upp sig. Jag ska eventuellt ut och träffa en kompis och prata igenom våra tjafs vi haft det senaste.. Man måste lära sig att ta itu med saker och se framåt istället för att gå runt och vara sur/besviken.

 

Det var allt jag hade att säga!

Puss

Lördag morgon

Hejhopp!

För tillfället ligger jag i min säng och känner inte riktigt att jag har någon större lust att kliva upp. Regnet smattrar mot rutan, inte sådär så att man kan höra en liten droppe falla på rutan lite då och du utan det är ett konstant smattrande som tyder på att det är ett ösregn som pågår på andra sidan mina persienner. Får ju ingen lust till att göra någonting i detta vädret. Lär bli jätte blöt bara genom att ta ett kliv ut genom dörren. Så det blir ingenting med det!

Berättade ju igår om mina fruktansvärda agritioner jag hade igår. Det blev inte direkt bättre framåt kvällen kan jag lova! Eller jo, för en stund så var allt helt underbart glatt. Mamma och pappa hade besök av Patrik och Annika som för övrigt är några av de roligaste människor jag någonsin träffat. Går inte fem minuter utan att jag skrattar åt någon av deras skämt. Detta gjorde jag även igår INNAN helvettet bröt lös. Självklart var min syster anledningen till detta.

Hon skulle vara hemma hos en kompis under kvällen och klockan tolv skulle hon vara hemma. Klockan elva smsar hon mamma och säger att hon är med några andra. Klockan blir tolv och hon kommer inte hem. Klockan blir tio över tolv och pappa ringer henne men telefonen är avstängd. Klockan blir halv ett och hon har inte kommit hem, telefonen är avstäng och när Annika ringer hem till den kompisen min syster skulle vara hos så får man beskedet att Frida ensam gått där ifrån klockan elva, altså för en och en halv timma sedan!

VAR I HELVETTE ÄR HON!?!?

Mamma får panik och börjar typ lipa. Jag ringer mina kompisar då jag misstänker att hon är med dom eftersom att hon några timmar tidigare sagt till mamma att hon träffat dom. Dem säger först att dom inte sett henne eller varit med henne på hela dagen och hon är ABSOLUT INTE där.. Jag tror dem och lägger på. Ringer sedan en annan kompis som var under samma tak som den första jag ringde. "ja hon är här. Eller nej, jag skojar bara! Har inte sett henne". Jag trodde jag skulle bli helt galen. Att föra en konversation med fulla människor är inte lätt... Efter att ha pratat med en tredje av mina vänner under samma tak som de två andra får jag efter många om och men bekräftat att hon faktiskt sitter alldeles intill dom. Innan dess hade mamma i princip hunnit få hjärtattack. Jag var helt förbannad. Man ljuger inte någon rakt upp i ansiktet om en sådan sak! Det hade ju faktiskt kunnat hända vad som helst under den en och en halv timmen som hon inte var kontaktbar!

När vi äntligen fått reda på var hon var och att hon var på väg hem drog jag ut och mötte Dennis och satte oss och pratade lite. Min syster kom cyklade på väg hem från där hon varit. Hon stannade och fick sig en rejäl utskällning av Dennis! Jag orkade inte säga något för det finns ändå ingen chans att hon lyssnar på mig. Förhoppningsvis tar hon åt sig av vad Dennis sa och förstår att folk bryr sig!

Nu ska jag ta mig en tupplur!

puss


fredag 2 oktober 2009

Sucky day!

Idag är jag riktigt förbannad! Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför men jag är arg, ledsen, besviken. Allt! Det började redan i morse när jag klev upp ur sängen, jag orkade bara inte. Jag blev sur på mig själv för att jag var trött. Sedan blev jag upprörd över ett sms jag fick på morgonkvisten. Var stressad och hade inte ätit något så blev surare än vad jag skulle blivit i "vanliga" fall. tog cykeln till skolan cirka tre minuter innan bussen skulle gå. Smällde igen dörren och cyklade i enorm snabb takt till busshållplatsen. Jag klarar inte av stress, jag blir arg som ett bi av det.

Väl framme i skolan lugnade jag ner mig lite men min attityd mot dem som kom i min närhet var nog inte den bästa. Förlåt för det. Men detta är verkligen ingen bra dag. Svenska provet gick åt helvette, alla ettorna på skolan går mig på nerverna. Alltså, var man likadan själv när man gick i ettan?! Man vill höra och synas hela tiden till vilket pris som helst om det så ska vara att man måste ligga i skoltrappan och tjuta som om man blivit stucken av ett bi. Seriöst, ta och väx upp några århundraden va?!

Sedan var det dags att ta sig hem från skolan. Spårvagnen var fullproppad med folk.. Jag fick stå upp! Okej, inte för att det är en lång bit att åka men det var skit varmt och trängas med massa okänt folk är inte min favoritsysselsättning. Framför allt inte när man är så varm att man liksom blänker av svett i ansiktet och man har någon som står typ tre centimeter ifrån en och kan se varenda liten plita man har i ansiktet. Åh, jag hatar det!
Äntligen fick jag sätta mig ner på 24a bussen som går hem till mig och bara svalka av mig lite och låta lite av irritationen rinna av mig. Pratade med Felicia på telefon och hon satt på bussen innan mig. Bestämde oss för att mötas på maxi över en redbull.

Satt och snackade en stund om allt och ingenting tills Lisa ringde och sa åt mig att komma hem till henne och lämna hennes moppehjälm som Måf fick låna förra helgen för att jag skulle kunna köra hem honom. Irritationen steg återigen inom mig. Det var verkligen helt fel tidpunkt för en sådan sak. Det betydde att jag var tvungen att 1) åka hem, vilket bland annat innebar en varm jobbig cykeltur från bussen. 2) åka till andra sidan av torslanda med min moppe vilket jag definitivt inte var allt sugen på. Men det var ju bara att göra... Har man lånat en sak så är det väl ens skyldighet att lämna tillbaka det också.

MEN VARFÖR JUST IDAG, VARFÖR JUST NÄR JAG ÄR PÅ DETTA HUMÖRET - tänkte jag..

När jag väl kom hem insåg jag att min gamla skrothög till moppe var lite smått sönder. Den går att köra men inte så långt då det kan bli en trafikfara främst för mig - men även för mina medtraffikanter. Pappa var lagom glad över att behöva sätta sig i bilen och åka med mig och lämna hjälmen. Det enda positiva var väl att jag fick övningsköra...

Jag ser mycket fram emot en lugn fredag i soffan med lite godis, Idol och sedan tidig läggdags. Dvs om inte Dennis ringer mig och ber mig hänga på vart det nu var han skulle ikväll. Hoppas nästan att han glömmer att höra av sig, men det hade varit kul att träffa dem också.

Jag har blivit en tråkig människa! Jag har inte lust till någonting. Jag menar, det är fredag idag och jag VILL ligga i soffan och bara vara. Hallå!? Hade detta varit för några månader sedan så hade jag dött av tristess vid detta laget. Det kanske är hösten som gör det. Man har liksom ingen lust att hoppa ur mys kläderna för att ta på sig något fint och sedan dra ut. Nej, jag tycker det känns mycket tryggare i mina mysbyxor och med min kopp kaffe i soffan.

Nu ska jag gå och ta ut mina agritioner på min familj vid matbordet.

L


torsdag 1 oktober 2009

Laddar för idol!

Sitter just nu i soffan och väntar på att idol ska börja. Tänkte att jag lika gärna kunde skriva ngt litet här innan.

Haft en ganska så go dag idag. Vaknade klockan åtta typ Pluggade in de sista sidorna inför morgondagens svenska prov, kollade One tree hill, duschade, åt lunch med pappa innan han åkte till Borås och slappade i allmänhet. Åkte in till skolan vid halv två tiden för att gå på dagens enda lektion som bestod av historia prov som jag absolut inte pluggat på då jag fick veta att det var prov för bara några dagar sedan. Utan att ens ha öppnat boken en enda gång så klarade jag av att svara på varenda fråga! Stolt över mig själv måste jag säga. Dock svarade jag på vissa av frågorna med största chansning. Men hoppas hoppas hoppas att det gick bra.

Usch, såg världens äckligaste video just precis nu. Sitter och kollar på "berg flyttar in" med ena ögat. Hon är hemma hos Gudrun Schyman som visar henne videon på när hon föder barn. HALLÅ!? För det första, usch! För det andra, nu har du visat dina privataste delar för hela svenska folket Tant! Och för det tredje, USCH! Det var oerhört äcklande. Men you go! Det är väl bra att våga dela med sig...kanske?

Idol dags!

puss